Abbedissan kallades hon av somliga. Andra sade att hon hörde till tidens stora fröknar. Märkeskvinna sade en tredje. Säkert är att textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström ritade mattor som fortfarande nästan 80 år efter hennes död säljs för sexsiffriga belopp på världens auktionshus.Hon var stor redan under sin livstid. Riktigt stor. Ändå brändes alla brev, foton, skisser och anteckningar efter hennes död. Så vem hon egentligen var, har vi inte vetat. Inte förrän en livslång bevarad brevsamling dök upp, med brev till hennes nära väninna Clary Hahr.Journalisten Annika Persson har med hjälp av breven -- men också artiklar, böcker, mötesprotokoll, foton och en gammal vit resväska -- återskapat hennes historia.Så följ med till en tid när svensk textil drog kungligheter, adel och kändisar till de stora internationella utställningarna. När kvinnorna slogs för rösträtt och fick den. När fotsida kjolar och hellånga ärmar gav biljett att röra sig i världen. Och när tecknaren Märta Måås-Fjetterström tog för sig av all den nya friheten, skapade sig ett eget rum och levde i mötena med sina älskade kollegor och kamrater i ett av de första kvinnliga yrkesnätverken.

1970 vinner en okänd 52-årig städerska Rabén & Sjögrens stora romantävling med Rapport från en skurhink, en dagbok från en hård låglönevardag. Jag har torkat nog många golv är en berättelse om en enastående kvinna, ett dokument över det politiskt präglade 1970-talets kulturliv, och en angelägen påminnelse om hur samhället fortfarande ser på kvinnor med låglöneyrken. För alla framsteg, all utveckling till trots - hur kommer det sig att så många lågavlönade kvinnor fått det sämre och inte bättre? Vad skulle Maja Ekelöf ha svarat på det?.

Jag vill skriva sant är en medryckande skildring av ett författarliv, en bok som bygger på Tora Dahls dagböcker men ligger långt ifrån den tillrättalagda biografins domäner. Det är på samma gång ett triangeldrama, en litteraturhistorisk utforskning och en intim skildring av en människas drivkrafter, av den inre kamp som skapar en författare.

Jag vill inte ha levt förgäves berättar om flickan Anne Franks korta, men händelserika liv. Anne Frank har kallats för Hitlers mest berömda offer och hennes dagbok är den mest lästa boken om förintelsen. Men vem var egentligen Anne Frank, hur tedde sig hennes liv före och under andra världskriget och hur har hon kommit att bli så berömd?.

Hennes riktiga namn var Ursula Kuczynski, men har gått till historien under sitt kodnamn: Sonya. Hon var tysk judinna och kommunist, hon blev sedermera överste i röda armén och en förstklassigt tränad spion. Hennes verksamhet sträckte sig över hela världen. Ensam eller i grupp genomförde agent Sonya några av de farligaste spionaktionerna under 1900-talet./Btj.