Abbedissan kallades hon av somliga. Andra sade att hon hörde till tidens stora fröknar. Märkeskvinna sade en tredje. Säkert är att textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström ritade mattor som fortfarande nästan 80 år efter hennes död säljs för sexsiffriga belopp på världens auktionshus.Hon var stor redan under sin livstid. Riktigt stor. Ändå brändes alla brev, foton, skisser och anteckningar efter hennes död. Så vem hon egentligen var, har vi inte vetat. Inte förrän en livslång bevarad brevsamling dök upp, med brev till hennes nära väninna Clary Hahr.Journalisten Annika Persson har med hjälp av breven -- men också artiklar, böcker, mötesprotokoll, foton och en gammal vit resväska -- återskapat hennes historia.Så följ med till en tid när svensk textil drog kungligheter, adel och kändisar till de stora internationella utställningarna. När kvinnorna slogs för rösträtt och fick den. När fotsida kjolar och hellånga ärmar gav biljett att röra sig i världen. Och när tecknaren Märta Måås-Fjetterström tog för sig av all den nya friheten, skapade sig ett eget rum och levde i mötena med sina älskade kollegor och kamrater i ett av de första kvinnliga yrkesnätverken.

1970 vinner en okänd 52-årig städerska Rabén & Sjögrens stora romantävling med Rapport från en skurhink, en dagbok från en hård låglönevardag. Jag har torkat nog många golv är en berättelse om en enastående kvinna, ett dokument över det politiskt präglade 1970-talets kulturliv, och en angelägen påminnelse om hur samhället fortfarande ser på kvinnor med låglöneyrken. För alla framsteg, all utveckling till trots - hur kommer det sig att så många lågavlönade kvinnor fått det sämre och inte bättre? Vad skulle Maja Ekelöf ha svarat på det?.

"Det är så mycket jag inte vet om min mamma." Kaj Schuelers mor talade nästan aldrig om sin uppväxt, och när hon dog påbörjade han en upptäcktsresa in i hennes förflutna. Ruth Herz föddes av judiska föräldrar i tyska Bingen och kom till Sverige i januari 1939, en månad före sin 16-årsdag. Tillsammans med en grupp andra judiska ungdomar grundade hon en kibbutz på Hälsinggården i Dalarna. Kvar i Tyskland fanns hennes föräldrar, vars tillvaro blev alltmer kringskuren på grund av förföljelse och förtryck. Samtidigt som Ruth levde i en judisk gemenskap med drömmar om att utvandra till Palestina, Hemlandet, blev hennes föräldrars liv allt svårare, till den dag då de deporterades från sitt hem. Spåren efter dem slutar i polska Piaski. Troligen dödades de på plats eller i något av nazisternas närliggande läger. Ruth återförenades aldrig med sina föräldrar, och den familjehistoria som den unge Kaj skulle ha velat lyssna till ekade av tystnad. Kaj Schueler skriver personligt och drabbande om en familj som slets itu.

Jung Chang, författaren till den bästsäljande succén Vilda svanar, är nu tillbaka med en fascinerande bild av tre systrar som kom att forma det moderna Kina. Det sades att en älskade pengar, en älskade makt och en älskade sitt land. Men historien om systrarna Soong är så mycket mer än dessa schabloner. När Kina kämpade sig igenom hundra år av krig och revolutioner spelade de var och en en viktig roll. Relationerna mellan systrarna var mycket ansträngd, inte minst för att en av dem gjorde allt för att förstöra för de andra. Det är en gripande berättelse om kärlek, krig, intriger och förräderi. Den tar oss med på en storslagen resa från Kanton i Kina till Hawaii och New York, från Japan till hemliga mötesrum i Moskva och maktens korridorer i det demokratiska Taiwan. Jung Chang skildrar med varsam hand dessa tre extraordinära kvinnor, som var med och formade 1900-talets Kina. Jung Chang har tidigare skrivit Vilda svanar: tre döttrar av Kina, Mao: den sanna historien och Den sista kejsarinnan av Kina. Hennes böcker har översatts till över 40 språk och sålt över 15 miljoner exemplar utanför Folkrepubliken Kina, där hennes böcker är förbjudna.

Jag vill skriva sant är en medryckande skildring av ett författarliv, en bok som bygger på Tora Dahls dagböcker men ligger långt ifrån den tillrättalagda biografins domäner. Det är på samma gång ett triangeldrama, en litteraturhistorisk utforskning och en intim skildring av en människas drivkrafter, av den inre kamp som skapar en författare.

Jag vill inte ha levt förgäves berättar om flickan Anne Franks korta, men händelserika liv. Anne Frank har kallats för Hitlers mest berömda offer och hennes dagbok är den mest lästa boken om förintelsen. Men vem var egentligen Anne Frank, hur tedde sig hennes liv före och under andra världskriget och hur har hon kommit att bli så berömd?.